För någon vecka sedan introducerades ett nytt ord i den svenska vokabulären. Vi fick höra om köttklister, någonting som gjorde att man kunde limma ihop många små köttslamsor till en hel och riktig köttbit. Det självklara med denna nya företeelse var att denna möjlighet presenterades som någonting dåligt. Hörde egentligen ingen sakkunnig uttala annat än negativa tankar kring förekomsten av detta nya köttstycke. Krav på märkning – för att varna – kring innehåll och prisbild kändes som avgörande viktig om denna produkt skulle få saluföras eller ej. Helt fel! Om nu detta köttklister inte är miljöfarligt för människa eller natur så borde köttklister betraktas som någonting positivt. Vi får mindre av obrukbara köttslamsor. Det är också ett uttryck för en ”förädlingsinsats” dvs vi tar tillvara på kött som annars hade betraktats som obrukbart.
