december 27, 2012

Rätt lön till rätt prestation eller....


Egentligen är det väl inte så konstigt. Alla vill vi bli värderade för vem vi är och för vad vi gör. Inte känns det rätt att ha andra utgångspunkter i ett samhälle som blir alltmer individualiserat och befriat från kollektiva och hämmande konventioner. Kommunal har i en rapport på vetenskaplig grund presenterar att kommunalarna i princip är positiv till individuell lönesättning. När man jämför utvecklingen de senaste elva åren så har allt fler blivit positiv. Från början var det i huvudsak yngre och nyanställda som krävde och agerade för en individuell lönesättning. De yngre var som jag minns det, var kritiska till att lönens storlek alltför mycket var kopplat till en lönetrappa som byggde på antalet anställningsår. Vissa ansåg att lönetrappan inte tog hänsyn till tex prestation utan mer var att betrakta som ett ”seniltillägg”. Lång och trogen tjänst premierades mer än prestation.

Så kom då den individuella lönesättningen. En lönesättning som i princip har ett fortsatt och ökat stöd, men……………… Det finns starka tvivel på hur detta system fungerar i verkligheten. Här följer några av de resultat som utredningen pekar på och som kommunalarna inte anser vara tillfredsställande. För egen del undrar jag utifrån resultaten om tolkningen blir den rätta. Är kommunalarna i princip tillfreds med ett haltande och inte praktiskt fungerande lönesättningssystem. Tankarna leder helt plötsligt åt ett annat håll. Tidigare kritiserades den karl som i princip är för jämställdhet och kvinnors lika rättigheter men som i praktiskt handling gör/visar någonting annat. Dvs vad ska vi fokusera och utgå ifrån. Om kartan och verkligheten inte överensstämmer vad ska vi då lägga fokus på? Tron på individuell lönesättning, tanken om jämställdhet eller ritningen på kartan kan inte få vara vägledande. Det är verkligheten som måste leda oss in i framtiden. Endera ändra teorin eller utveckla verktygen i praktiken. Den här skepsisen finns trots att de tillfrågade i princip är positiv till individuell lönesättning.

1)    Förekomsten av och tilltron till lönesamtalets betydelse är dåligt. Närmare sex av tio anser inte att man i lönesamtal kan påverkar lönenivån. Tre av tio tycker att det fungerar.

2)    En övervägande del av de som ingick i undersökningen tror inte att chefen sätter lönen på ett opartiskt och sakligt sätt. Man tror inte att de har förmåga att göra rimliga och rättvisa jämförelser.

3)    Få känner till vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen och därmed vad det är som betalar sig.

Dessa tre punkter berör utredningen både i olika former av staplar och i sin textdel som tre olika faktorer som kan undergräva förtroendet för ett individuellt lönesystem. Ett system som också ska återspegla en rimlig och rättvis löneskillnad arbetskamrater emellan. En annan faktor som man berör i stapeldiagram men som man för övrigt inte pratar så mycket om är att den individuellt satta lönen inte kan sättas i relation till arbetskamraterna Arbetskamrater med likartade arbetsuppgifter och förväntade prestationer.

4)    Drygt hälften av de tillfrågade vet inte hur deras lön är i relation till arbetskamraterna med samma/likartade arbetsuppgifter. Skrämmande tycker jag.

Det finns fyra skäl till att kritiskt fundera över rimligheten av ett gömt individuellt lönesystem. Det måste kasseras eller kraftfullt utvecklas. Av egen erfarenhet vill jag avslutningsvis sticka ut hakan genom att påstå att den ungdom som kritiserade lönetrappan och önskade individuell lönesättning knappast har tjänat på denna modell. Detta fakta byggs på hur lönen ser ut bland ett gäng arbetskamrater.

Vi får inte rädas verkligheten. Och lönen borde sjävklart vara både rimlig och rättvis mellan arbetskamrater. Verkligheten är idag betydligt sämre än kartan. Något måste göras.
 
 
Se utredningen på länken;Kommunalare om individuell lönesättning
 

december 01, 2012

Hur många spöken finns det?

Det börjar kännas kusligt
 
 
 
Såg alldeles nyss på TV hur en jägare sköt en älg. Trots bristande jaktintresse så måste jag medge att upplevelsen var spännande. Hjärtklappning innan älgen blev synlig och skottet föll. Är på inga sätt motståndare till jägarskråets verksamhet men jakten födde av någon underlig anledning frågeställningen om vad som är fel och rätt.
När det gäller hur man ska se på älgjaktens konsekvenser så vill jag här inte ge utrymmer för något personligt ställningstagande. Däremot måste vi mer bestämt fastlå var och ens rättighet och skyldighet att tycka om olika skeende i samhället.Det privata och offentliga samtalet människor emellan är viktigt och nödvändigt om vi vill ge det goda samhället ett respektfullt ansikte. Ibland saknar jag ställningstaganden i vardagen kring olika frågor som man kanske skulle kunna tycka kring eller till och med protestera mot. Det tidigare förekommande engagemanget i våra bostadsområden och klöpcentrum lever idag på undantag. Trots att det idag finns massor av spöken i vår tillvaro. En splittrad underklass är en svag underklass. En svag underklass kan inte förändra sina livsvillkor vid köksbordet.
Här kommer några småfrågor som de senaste dagarna berört min hjärna;
-       Var tionde Östermalmsbo (sthlm) betalar ingen skatt (nolltaxerar).
-       RUT-avdraget utnyttjas framförallt bland höginkomsttagare.
-       Skatteavdrag för en inhyrd bartender är helt absurt.
-       Var femte arbetande kvinna i åldern 50-64 år tror sig ej orka jobba i ytterligare två år pga ohälsoproblem. Städare, kassapersonal och restaurangpersonal är särskilt utsatta.
-       En temperaturhöjning på 4 grader är förödande. Nödvändig minskning av utsläppen har ännu inte genomförts. Översvämningar och torka i världens kornbodar står för dörren om inget görs.
-       Allas rätt till arbete och egen försörjning är ett viktigt och ett överordnat mål. Men också att våra inkomster och kostnaderna (skatt) för våra gemensamma verksamheter blir rimliga och rättvisa.
 
Det där var några av mina spöken! Hur ser dina ut? På flera områden finns det SPÖKEN som om de får härja fritt skapar en SKRÄMMANDE FRAMTID.
VI MÅSTE GEMENSAMT GE ENERGI TILL NÖDVÄNDIGA FÖRÄNDRINGAR