Karl Marx om privatiserad välfärd

 

Besynnerligt känns det. Detta att en ungdomsbok tryckt 1976 kan ge mig nya perspektiv på den samtid vi lever i här och nu. Dessutom var det så att denna ungdomsbok berättar om en person som levde mellan 1818-1883. Alltså i en tid och i ett samhälle som såg radikalt annorlunda än dagens.

Bok nr 58 i de historiska ungdomsböckerna handlar om K. Marx och hans vetenskapliga gärning. Inte alltför djuplodande utan en beskrivning av hans ståndpunkter på ett sätt som skulle göra det möjligt för 80-talets ungdomsgeneration att lära och förstå. Vid 1800-talets slut omformades samhället i en brytningstid. Industrisamhällets och marknadens principer blev på självhushållets bekostnad allt mer dominerande. Denna nya framväxande samhällsform analyserade Marx. Vi var på väg in i ett kapitalistiskt samhälle med sin konkurrens, sin marknad och sina köpare respektive säljare. Grunden för detta var en oundviklig konflikt. Konflikten mellan kapitalisten (ägare av produktionsmedlen) och den anställde. Den konfliken har sin grund i att de anställda genom sin arbetsinsats påverkar råvaran så att den blir mer värd än vad lönerna motsvarar. Det skapas ett mervärde. Detta mervärde är kapitalisten intresserad av och anser sig äga, samtidigt som en underbetald löntagare oftast anser att den borde tillfalla hen. Utifrån denna konflikt, fördelningen av skapat värde, formas ett behov av fackliga organisationer och så småningom arbetsgivarorganisationer.

Vid den här tiden finns bara det gamla bondesamhället och ett framväxande industrisamhälle med sin varuproduktion. Det vi kallar offentlig eller gemensam sektor som skola och sjukvård var för det stora folkflertalet obefintligt.

Marx kom fram till att det kapitalistiska samhället bar på en inneboende konflikt som var olösbar. Dessutom ansåg han att kapitalistens huvudsakliga syfte var att tjäna pengar och få avkastning. Människors behov kom i andra hand. Till sin hjälp att få vinst tog kapitalisten reklamen och marknadsföringen. För att övertyga och hjälpa konsumenten om att hen faktiskt har eller borde ha ett behov.

Mot denna samhället ordning förordade Marx ett samhälle som inte byggde på denna oundvikliga konflikt. Hans framtida samhälle bar på principen om demokratisk styrning och en produktion som hade sin utgångspunkt i människors behov. Ett samhälle där marknaden och kapitalägare inte är dominerande. Detta samhälle kallade han för ett socialistiskt samhälle. Ett samhälle som fördelade de gemensamma tillgångarna efter behov men också innebar att storleken på den arbetandes lönekuvertet avgjordes av prestation. Prestationslönebaserat utan kapitalistiska spelregler, verkar intressant. Säkert skulle löneskillnaderna minska mellan den vanlige löntagaren och tex VD-kåren.

Marx syn på det icke kapitalistiska samhället med en produktion som bygger på demokrati och mänskliga behov, utan mördande reklam, kallade han ett socialistiskt samhälle. Det som slår mig, när jag läser om hans teorier i denna ungdomsbok är att när Marx formade bilden av det socialistiska samhället, så blir det en bild som till en del finns i dagens samhälle. Vid sidan om ett traditionellt kapitalistiskt samhälle med sin konkurrens, vinstmarginaler, arbetsmarknadskonflikter och aktieutdelningar existerar också en demokratiskt styrd verksamhet som inte är eller varit vinststyrd eller odemokratisk. Tänker på den demokratiskt och på mänskliga behov grundade offentliga sektorn. Den handlar ju om hur vi fördelar gemensamt avsatta resurser utifrån behov och  i demokratiskt styrda organisationer.

Det som idag pågår med att privatisera och konkurrensutsätta de gemensamma verksamheterna inom sjukvård, skola, äldreomsorg osv måste med Marx synsätt vara en obehaglig tillbakagång. Verksamheter som präglats av demokratisk styrning och varit byggd på mänskliga behov förändras mot en kapitaliststyrd verksamhet som bygger på icke demokrati, konkurrens, intressekonflikter och vinstmaximering.

Om man anammar Karl Marx analys så kan man med fog säga att politiker idag försöker driva utveckling bakåt. Från lite socialism till mer utav kapitalism. Vem det gagnar har jag svårt att förstå. Människan förändrar sig själv genom att förändra världen.