januari 19, 2012

Boris och jag har det ganska bra, MEN....


I skuggan av den massmediala debatten om vem så sa vad då och när finns också en medborgarnas verklighet. Det borde vara den verkligheten som skulle vara utgångspunkten för politiska ställningstaganden och debatt. En belysning som sedan media borde haka på för att beskriva partiernas ställningstagande och de konsekvenser på samhället som det innebär. Tyvärr är det alldeles tyst när det gäller de samhällsproblem som har folklig/medborgerlig förankring. Detta tror jag beror på både politikens ovilja och medias oförmåga att fokusera på frågor som strukturellt och omfattande berör och drabbar det sk folket. Problem och frågor som på ett eller annat sätt måste få sin lösning. Lyfter här fram tre samhällsproblem som jag tycker skulle vara mer central i dagens samhällsdebatt.

Hur se på den arbetslöse och arbetslösheten? Just nu finns 226 800 personer som är öppet arbetslösa. En skrämmande stor siffra. Hur ska vi se på dessa personer? Är det deras eget fel dvs dom är lata och ointresserade av att försörja sig själv? Knappast troligt. Därför måste politiken mer riktas in på såväl arbetsskapande insatser men också ge svar på frågan med vilken grad av ekonomisk och social trygghet som den arbetslösa ska leva. Den som gör allt för att få ett jobb måste också under detta sökande garanteras en levnadsnivå som rättfärdigas av tanken att vi i grunden är lika mycket värda och med likartade behov. Att söka lämpligt arbete kan också handla om att ges möjlighet till uppgradering eller nyanskaffning av kunskap och kompetens. En A-kassa värd namnet och satsningar på vuxenutbildning är ett måste. Hur ska detta gå till?

Hur se på den bostadslöse och bostadsmarknaden. Just nu finns 34 000 personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Glädjande nog är det inte alltför många som helt saknar boende och är hänvisade till trappuppgångar osv. Många av de 34 000 har tak över huvudet men bor inhysta i härbärgen mm. Man kan dock lugnt säga att bostadsmarknaden helt har kapsejsat. Politikens allt mindre inblandning i bostadsbyggande och det samhälleliga ansvarets tillbakadragande har skapat en situation där marknad, plånbok och bostadsbrist skapat en ohållbar situation. Bostadsbyggande måste komma igång. Här har politiken och politikerna ett stort ansvar. Ta det!

Hur se på vinst i den inom vård, skola och omsorg? Det är onekligen skumrask mycket av det som sker inom denna privatiseringsvåg iscensatt av den borgerliga alliansen. Den senaste affären där samhället säljer en vårdcentral för 700 000 som sedan säljs vidare för över 20 miljoner är avancerade skumrask. Det detta gjorde med mig var att ytterligare aktivera den gen som härbärgerar hätskhet och förakt för en orimlig plundrarmentalitet. Borgerligheten plundrar samhället på våra gemensamma tillgångar. Skapar sig privata rikedomar och undergräver förutsättningarna för ett jämlikt och gott samhälle. Snart står vi där igen, med mössan i hand, och bockar för överhet och makt. Klockan håller på att vridas tillbaka och levnadsvillkor försämras.

januari 08, 2012

Jag, du och han där borta


En bekant till mig genomför sedan många år ett eget Bistånds- och solidaritetsarbete. Han skapar ekonomiska resurser genom bland annat basarer och traditionella pengainsamlingar. Under 2011 har hans insamlade medel gått till nedanstående ändamål. Man får lite dåligt samvete.

Vad gör du och jag för att världen ska bli lite mer rättvis?

Gåvor under 2011

Ecuador/Barnfonden Indianbyn 32 744 kronor
Tanzania/PLAN 10 000 kronor
Lettland Julfest till barnen 2 850 kronor
Birkagården (Påsk- och Julgåva) 5 650 kronor
Skeppskyrkan (Julmat) 1 320 kronor
RSMH Kamratringen (julfest) 1 400 kronor
Östra Afrika/PLAN Svältkatastrofen 25 000 kronor
Diverse projekt med olika ändamål 11 678 kronor
Summa: 90 642 kronor

januari 01, 2012

Ylvas fjäder blir medias höna


En höna av en fjäder. Aftonbladet och TV Nyheternas senaste rapportering och formulering kring Ylva Johanssons blogginlägg kan jag inte betrakta som annat än medial upphaussning av en icke-händelse. Om man får tro media så har Y.J. uttalat sig nedlåtande om socialdemokratin och grovt kritiserat sin partiledare. Det skulle vara en dräpande, hård och illvillig kritik som understryker och visar upp en totalt splittrad socialdemokrati. Om man läser direkt ur källan - hennes blogginlägg - så kan man utifrån egen fatabur göra en annan tolkning och värdering av vad hon tycker.
Så här ser jag på det hon skrivit. Ylva J oroas över den situation som gjorda opinionsmätningar visar. Den bristande populariteten skyller hon inte på någon utifrån kommande makt (media eller politiska motståndare). Nej hon anger två andra skäl. Ett; att socialdemokratins bristande stöd beror på socialdemokratin. Det vill säga att hon och andra företrädare inte på rätt sätt bedrivit en politik som nått eller fallit väljarna i smaken. Här anger hon också en slags fortsatt färdriktning som väl stämmer med Juholts ambitioner dvs att ha en egen agenda med klassisk socialdemokrati där till exempel jämlikhetsfrågorna utgör en viktig grundbult. Två; att Juholts bristande popularitet hänger samman med de felaktiga hyresbidraget. Och visst kan det vara så. Oavsett om han gjort fel eller rätt i juridisk mening så är det en fråga som svider hos det så kallade folket. Politiker som kan uppfattas som att de skor sig på andra är aldrig populär. Dessutom är det nog så att en socialdemokrat döms hårdare än en borgare. Socialdemokratins värdegrund bygger ju på mer rena ideal och normer.

De åsikter som Y.J. uttrycker är egentligen bara en beskrivning av en rådande omständighet. Hon säger en sanning som – om man vill vara kritisk mot henne – är att beskriva de redan öppnade dörrarna. Aftonbladet och andra gör sedan en höna av en fjäder kanske för att öka lösnummersförsäljningen.

Socialdemokratin har som Ylva antyder mycket att göra. Formulera och kommunicera en god socialdemokratisk politik, som väljarkåren också tar till sig. Och att Håkan Juholt får fortsätta arbetet med att stabilisera förtroendet på en högre nivå. Så här på årets första dag så önskar jag såväl Socialdemokratin som Håkan Juholt lycka till i det arbetet. Sverige behöver en kraft som bedriver en politik i hela folkets intresse. Det klarar inte den borgerliga alliansen.