Man säger ibland att man får höra sanningen av barn och fyllskallar. Det ligger nog en hel del i det, men det finns fler sanningssägare. Häromdagen gick jag för att träna i en ”folkhälsolokal”. Nykommen till omklädningsrummet konstaterar jag att två män är inbegripna i ett intensivt och engagerat samtal kring den senaste tidens samhällsutveckling. Man nämnde bankernas oansvariga kreditgivningssystem och krisen inom bilindustrin. Företagsledningarna hade drivit utvecklingen i företagen, men det har uppenbart gått på tok. Bankerna och GMs bilförsäljning var bankrutt. Stater måste ta sitt ansvar och agera för att rädda företagen menar idag många företagsledare.
Männen i omklädningsrummet ger rimliga omdömen om dessa företagsledningars förmåga att bedriva den verksamhet man är satt att sköta. En man säger;
”Dom har varit odugliga dom jävlarna. Dom har snott åt sig och inte tänkt på sämre tider. Dom har jävlar bara fött sig själv”. Kanske är detta en alldeles sann och riktig beskrivning av vad som skett. I alla fall så måste respektive VD eller ledningsgrupp ha ett stort ansvar i den lågkonjunktur som nu är. Ekonomin har - likt en uppskrämd häst - skenat iväg och man har inte från lednings- och styrelserummen haft förmågan att hantera de risker det medför. Det finns inga konsekvenser av denna misskötsamhet. Ingen verkar förlora sin position. Ingen verkar förlora sina höga löner.
Värre blir det för den vanliga löntagaren. Varslen ökar, uppsägningarna duggar och arbetslösheten stiger. Det blir en grupp av arbetslösa människor med låg A-kassa som ska bidra till att konjunkturen vänder. Den svenska staten med finansministern Borg i spetsen tycker inte att staten ska göra så mycket mer än att avvakta utvecklingen. Det är en internationell kris som man inte rår på. Utifrån den inställningen avfärdar man insatser som skulle kunna mildra effekterna eller rusta för en framtid när konjunkturen svänger. Det är mycket troligt att svenska varor kommer att efterfrågas igen – om vi bara har kvar tillverkningen. Så resonerar tydligen inte alliansen och finansminister Borg. Däremot har han uttalat att det gäller att försöka få igång efterfrågan på varor och tjänster. Han har i TV-intervju uppmanat människor att öka sin konsumtion. En ökad efterfrågan på varor och tjänster drar igång hjulen med krav på en produktion som ger förutsättningar för tillväxt. Tänk så klokt, men staten ska inte bidra med denna efterfrågeökning. Dumt va? Alliansens medicin för att vända konjunkturen eller bromsa utvecklingen är otillräcklig. Man kan inte bara;
Kalla ansvariga bank- och företagsledningar för giriga, men i övrigt inte ha några krav på entledigande eller begränsningar i tex bankernas regelverk.
Låta ett ökande antal löntagare tvingas ut i arbetslöshet och en sänkt standard. Otrygghet och låga inkomster hjälper föga mot konjunkturen.
Kräva att löntagare med hyfsad ekonomi inte ska spara utan konsumera upp så mycket som möjligt av sin buffert. Ökad efterfrågan motverkar lågkonjunkturen.
Förringa statens ansvar. Alliansen och finansministern tycker att det räcker som det är. Det man hoppas att den enskilde ska göra, det vill man inte att staten skall göra.
Individen förväntas ta sitt ansvar.
Varför ska inte staten göra detsamma?.
