Om det är sant, hur har det kunnat bli så här. Som
skribent av dessa rader så skulle jag vilja få veta var felet ligger. Det
verkar helt osannolikt att minskade inkomster i en familj kan innebära att man
förlorar sitt bostadsbidrag och blir återbetalningsskyldig. Har hört följande
och frågar mig nu, finns det en hund begraven.
Pia bor med sin dotter. Hon arbetar i offentlig sektor.
Har en lön som gör det svårt att få ekonomin att gå ihop. Ansöker om
bostadsbidrag. Dottern har fyllt 18 och studerar för en gymnasieutbildning. Ansökan görs och Pia får ett bostadsbidrag på
2000 kronor i månaden. Medsökande är dottern eftersom hon fyllt 18 (efter 18
är man vuxen och skall vara självförsörjande) och dottern uppger att hon
studerar på gymnasiet. Familjen kan därför beviljas bostadsbidrag tills dottern
fyllt 19 år. Därefter måste en annan ekonomisk lösning komma till.
Mamma Pia beviljas ett bostadsbidrag med följande
ekonomiska premisser;
- (+) Månadsinkomsten
- (-)
Hyran per månad
- +
1050 kronor/mån, dotterns studiebidrag
- 2000
kronor i bostadsbidrag/mån.
Dotterns studiebidrag och beviljat bostadsbidrag innebär
att familjens ekonomi förstärks med 3050 kronor per månad. En inte alltför
obetydligt ekonomiskt tillskott hos en offentliganställd, heltidsanställd och
ensamstående mor med låglöneprofil. Devisen det ska löna sig att arbeta verkar
inte politikerna haft som relevans i det här sammanhanget. Skrämmande och
skamligt att en heltidsarbetande ensamstående mor inte ska ha en lön som
innebär att man kan klara sig utan bostadsbidrag. Fast det är ju förstås en
annan fråga.
I alla fall så händer följande. Dottern klarar inte längre
sin utbildning. Frånvaron ökar och hon kliver av den praktiska delen av sin
utbildning. Heltidsutbildning är inte längre det som gäller. Fortsätter med de
teoretiska delarna. Detta är en känslig och jobbig utveckling. Dottern låtsas
som det regnar. Modern får ingenting veta och tiden går. Eftersom dottern inte
har tillräckligt hög närvaro så dras studiebidraget in. Modern fortfarande
ovetande tills Försäkringskassan meddelar detta och att det innebär att Pia på
felaktiga grunder fått 3 månaders bostadsbidrag. Sex tusen kronor skall
återbetalas. Bostadsbidraget har plötsligt blivit en skuld och dottern har
längre inget studiebidrag.
Helt plötsligt skall Pia klara sig på den nivå som vid
ansökningstillfället ansågs vara för låg för att leva ett drägligt liv på.
Dessutom skall hon betala tillbaka en skuld på 6000 kr och fullt ut försörja
dottern tills hon får ”egen” inkomst av arbete eller försörjningsstöd.
Ingenting är löst. Situationen försämrad. Om detta kan
man tycka mycket. Regler är visserligen regler och bör självklart följas. Men
ibland kan de få konstiga och orimliga konsekvenser. Då bör man kunna fundera på en
förändring och anpassning av regelverket så att det bättre kommunicerar med hur
människor lever och drabbas. Bostadsbidraget har stoppats. Återbetalning för 3
månaders felaktiga utbetalningar och inget alls under de månader som återstår
till att dottern fyllt 19. Ett hårt slag för den som lever under en stram
ekonomisk verklighet.
Ett mer humant system skulle kunna sett ut så här;
1. Om
dottern inte fullföljer sina studier. Självklart inget studiebidrag. – 1050 kr/mån
2. Bostadsbidraget
avslutas inte retroaktivt utan efter en månad från det att modern fått
kännedom. Försäkringskassan informerar och berättar vad som skett. Att bidrag
inte utgår från xx.xx.xx.
3. Att
dottern får möjlighet att söka andra inkomstkällor för mat och hyra. I det här
fallet kan det handla om att söka försörjningsstöd hos hemkommunen vilket
brukar ta sin tid och inte heller vara särskilt enkelt.
4. På
så sätt skulle en oskyldig mor drabbas mindre och inte helt ensam drabbas av en
skoltrött dotters avhopp.
