Själavård på reträtt

Det är en regnig dag. Det bästa med det är nog att villa- och kolonilottsfolket inte behöver tänka på att vattna. På liknande sätt kan det förhålla sig med den svenska sjukvården i allmänhet och kanske den psykiatriska delen i synnerhet. Utan tillräckligt med pengar i verksamheten så behöver man heller inte fundera över nödvändiga eller möjliga förbättringsområden. För egen del tror jag att det kostat att genomföra jobbskatteavdrag och momssänkningen för restaurangnäringen. Kostnader som inneburit nedskärningar i olika verksamheter som tex psykiatrin. Akut psykiatrisk slutenvård har förändrats under de senaste åren. Den är till sitt innehåll alltmer urvattnad. Oklart om det gäller den rent medicinska behandlingen även om Rut vid något tillfälle bad mig om hjälp även kring detta. Hon sa; Kan inte du prata med dom om sprutan. Den är inte bra. Jag tror dom blandar i cider och brännvin. Dom har sagt det.


Man kan dela in den psykiatriska verksamheten i fyra verksamhetsområden. Fundera över hur varje del fungerar enskilt. Sammantaget utgör de en helhet men genom uppdelningen så kan man se var förändringarna skett. Det bör kanske poängteras att mina rader inte bygger på en vetenskaplig undersökning utan snarare på de iakttagelser som gjorts i egen fatabur. Dessutom försöker jag göra beskrivningen utifrån ett patientperspektiv. Vad får eller får inte en patient?

Medicinsk behandling.
Tilltron till den medicinska behandlingen är till viss del ökande eller åtminstone konstant. Piller, ECT och läkarsamtal utgör här grunden. Medicinerna har inte blivit sämre. ECT fungerar i många sammanhang bra, även om den positiva effekten ibland måste anses vara kortvarig. Hela lösningen eller återhämtningen ligger således inte i den medicinska behandlingen. Mediciner behöver sitt komplement.

Betygsutveckling: Förbättrad eller som tidigare

Materiella villkor.
Minskade lokalutrymmen inom slutenvården. Mer utav flerpatientsrum och allt färre kvadratmeter per patient. Större tryck på slutenvården som gör att patienter ibland är rädd för att gå på nödvändiga permissioner. Sängen kan vara upptagen när man kommer tillbaka. Försämrat underhåll. En TV-mottagning med undermålig bildkvalitet får tex inte sin lösning. För dyrt säger man. Om man är i den situationen att man behöver psykiatrisk slutenvård och vill se på TV så är vissa kanaler av så dålig kvalitet att tittandet är omöjligt. Försämrad mathållning. Inte lokalt producerad med matsal utan centralkök, matcontainer och mathållning inne på avdelningen. Handikappanpassade dörröpnare som bara fungerar på vardagar och kontorstid.

Betygsutveckling: Försämring.

Sociala behandlingsinsatser.
Från en tid med sjuksköterskor, skötare, kurator, sjukgymnaster, psykologer och arbetsterapeut har vi gått till en avsevärt krympt omfattning av stödjande insatser. Idag återstår bara sjuksköterskor, skötare och en kurator på halvtid. Förutom de rent medicinska insatserna har ju verksamheten som mål; Att inom ramen för det möjliga bidra med en bra dag. Att bidra med en bra dag kan ske på många sätt. Det centrala i detta är att ha sin utgångspunkt i patientens behov och önskningar. Här handlar det om personalens vilja och möjlighet till samtalstid, hjälp med fysiska aktiviteter, bistå i praktiska problem mm. Helt enkelt att vara en profession som utifrån det möjliga bidrar med de sk humana värdena.

Möjligheten till detta har tyvärr blivit allt mindre. Besparingar har skett på viktiga och nödvändiga yrkesgrupper. Och de som finns kvar har fått förändrade arbetsuppgifter utan att ha blivit fler. Tror att detta genererat viss trötthet i utövandet av det man kan kalla yrkets kärnverksamhet. Förändringarna har inneburit mer utav indirekt, indirekt patientarbete på bekostnad av annat dvs att bistå och arbeta med och för varje patient. Eller som någon patient sa: Här sitter jag och personalen springer bara förbi och smäller i dörrar.

Betygsutveckling: Försämring

Ledningen

Vet inte om ledningen är trött eller anpassad till den rådande verkligheten med bristande ekonomiska resureser eller om det beror på en vårdideologisk nyordning. Förändringsarbetet och förbättringsarbetet går ganska trögt. Att riva går betydligt fortare än att bygga. Det är då säkert. Ledningen gör nog så gott dom kan, men ett ska dom veta; Det som nästan var möjligt att genomföra för si så där 10 år sedan är idag inte ens tänkbart.

Betygsutveckling: Inget ställningstagande.