Ett arbetsplatsombud, kommunals anslagstavla och ett gäng medlemmar är den fackliga basen på mitt jobb. Ingen organiserad mötesverksamhet att tala om, men ibland spontana samtal och diskussioner. Anslagstavlan hänger myndigt och uppfordrande i personalrummet. Det finns inbjudningar till kurser och möten. Där finns uppmaningar om hur man kan konsumera det man behöver med rättvisa, ekologi och minskade växthusgaser som positiva synergieffekter. Mitt samlade intryck av det som anslås ger en bild av vad Kommunal står för. Det är otvetydigt en organisation som främjar tanken om att; Handla rättvist!
Att facket har sin utgångspunkt i rättvisan gläder en stöt som mig. Om så inte vore fallet, hur skulle då våra arbetsplatser och samhälle formas? Det finns personer – alltför många – som när någon diskrimineras eller på annat sätt blir illa behandlad avfärdar detta med: ”det finns ingen rättvisa”. Med detta som grund så menar man att man också accepterar vad som hänt. Indirekt avfärdas rättvisan som något icke eftersträvansvärt, åtminstone i det aktuella fallet. Som livsåskådning och ett direkt samband mellan avsaknad av rättvisa och att den därför inte är intressant, skrämmer. Rationell diskriminering är ett ord som jag alldeles nyss kommit i kontakt med. Det var en moderat politiker som talade om det på en av deras stämmor. Ämnet var arbetsmarknadspolitik och lönefrågor. I sitt anförande gick han emot den gängse tanken om lika lön för lika eller likvärdigt arbete och med likvärdig arbetsinsats. Detta var enligt talaren inte – ur moderat perspektiv – rätt, riktigt och eftersträvansvärt. Nej, lönen skulle bygga på rationell diskriminering. Vad det nu är? Det jag förstått är att man menar att lönen skall kunna vara olika även om flera anställda har samma arbetsuppgift och likvärdig prestation. Vad annars kan det vara som är liktydigt med att acceptera och bejaka diskriminering som fördelningsinstrument?
I min värld här på sjukhusgolvet undrar jag ibland vilken syn och praktik som styr min och arbetskamraternas lönesättning. Vi har individuell lönesättning utan tydliga lönekriterier. Vi möter effekten av en central överenskommelsen, nu omformad till en dold individuell lönesättning. Jag frågar mig: Är detta rättvisa eller riskerar vi att drabbas av rationell diskriminering?
Även publicerad i Kommunalarbetaren (på nätet).
Fick förmånen att vara veckans bloggare under v 12. Detta var Torsdagens bidrag. Du kan också se den på denna länk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar