juli 25, 2011

Vanvettet får inte segra



Det fasansfulla har skett. Minst 93 oskyldiga och värnlösa människor har dömts till döden, arkebuserats av en vettvilling. Trots att flera dagar förflutit sedan detta avskyvärda hände så har jag ännu inte riktigt kunnat förstå, ta till mig eller införliva denna skräckens dag i mitt medvetande. Ser nyhetsprogram efter nyhetsprogram som upprepar och återigen speglar upp det som skett. Sällan eller aldrig något nytt. Vad mer kan berättas? Trots det en bundenhet till medias rapportering. Det fattas mig fortfarande något. Om det är så för mig, hur är det då inte för alla de närstående och verkligt drabbade i offrens närhet. Sorgen, det ofattbara och traumatiseringen skall rymmas i svårt ansatta kroppar och själar.
För en tid sedan läste jag en bok. I den boken av Svante Foerster (Klasskämpen) fann jag ett citat värt att lägga på minnet. Det var och är så rätt. Fast raderna har nog sin styrka långt bort från händelserna i Oslo. De är så rätt men ack så svåra och sorgsamma när man på hornhinnan har denna händelse med sitt meningslösa politiska våld.

Frukta inte dina fiender – det värsta de kan göra är att döda dig.
Frukta inte dina vänner – det värsta de kan göra är att svika dig.
Frukta den likgiltige, ty han varken dödar eller sviker, det är bara med hans tysta samtycke som mord och förräderi kan existera.


Den fråga som berör och engagerar i dessa dagar är självklart: Hur kan liknande händelser i framtiden undvikas. En oerhört svår fråga att svara på. Säkert kommer vi att få höra om olika förslag och strategier. Några i en riktning av bättre bevakning, hårdare kontroll osv. Kanske är det till en viss del viktigt och nödvändigt, men framtiden ligger inte i övervakning, misstänksamhet och kontroll. Våld och vanvettshandlingar av det här slaget måste mötas med ökad kamp för mer demokrati, mer öppenhet och att vi formar en mer tillåtande kultur. Man behöver därmed inte acceptera allt och alla, men var och en måste få rätt att utöva sin tro, sexualitet eller politiska åskådning utan att mötas av våldshandlingar som i Oslo. Varje individ måste så långt som möjligt få sin frihet och sina möjligheter. Det handlar om tolerans mot de som inte är som jag.
.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Om man tvingar på ett folk en sanslös massinvandring som resulterar i en exploderande brottslighet, så är det många människor som känner frustration, förtvivlan och desperation för detta. En och annan störd individ kan då reagera som vi nu just har sett hända i Norge - men ansvaret för denna tragiska händelse, vilar tungt på de politiker som har tvingat på folket en massinvandring som dem inte vill ha!

thommy sa...

Det är viktigt att göra analyser och försöka förstå skeenden. Fast ibland blir det rätt och ibland blir det fel. När det gäller din analys så är den nog helt åt skogen. Det folk du hänvisar till visar i Norge och hela världen sin avsky för denna bestialiska händelse. Förövarens beteende har mycket lite att göra med ett modernt och utvecklat samhälle där demokrati och öppenhet skall råda.
De argument du anför till hans försvar speglar - tror jag - i stor utsträckning hans politiska och ideologiska hemvist. En ideologi som bygger på osanning och orimliga samband. En politik byggd på detta är farligt ute. Den skapar förövare av det här slaget.