Avblåst!

”Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att ha gjort något ont häktades han en morgon.” Med dessa rader inleder Franz Kafka sin bok Processen. Därefter utspelar sig en story kring denna process som handlar om att förstå och finna orsaken till den uppkomna situationen. En process tar sin början. Med spelregler som för den anklagade kan vara svår att förstå eller förhålla sig till. Att som Josef K eller för den delen Håkan Juholt bli anklagad och förvisad till ett dräglande mediedrev är ingen avundsvärd situation. När drevet planar ut och bytet inte är fällt så kommer ytterligare en fas av förvåning. Nyhetsprogrammen på våra TV-kanaler vänder blicken åt nytt håll. Kanske står Carl Bildt snart i fokus med tanke på hans mycket tveksamman inblandning kring folkrättsbrott i Afrika. Carl Bildt satt i Lundin Petroliums styrelse under den tid som företaget tillämpade mycket tveksamma insatser i företagets och vinstintressets tjänst. Så grovt att man kan tala om folkmord och angrepp på den internationella folkrätten.

Aftonbladet verkar för denna gång gjort sitt när det gäller Håkan Juholts brott mot hyresbidragssystemet. Nu (idag) handlar artiklarna mer att beskriva nödvändiga insatser för att förstärka hans position i partiet. AFTONBLADET Genom en strategsk kompetenshöjning i partistaben gör man partiet mer stabilt, motståndskraftigt och regeringsmässigt. När det gäller mediebevakningen av Carl Bilds tillkortakommanden så får vi se om det blir något mediedrev av det. För egen del tror jag inte det. Trots att det ev brottet med hästlängder överskrider Juholts ”hyresbidrag” så är det nog inte medialt lika intressant. Kanske är det så att media och vi andra mindre upprörs över hur människor i Afrika behandlas. Trots frågans allvar.

Juholt är återigen fri att upprätta sitt och partiets anseende. Processen fortgår. Vem kommer i morgon att sitta på de anklagades bänk?


Carl Bildt och kampen om oljan

Juholt, Simon och jag

Allt verkade så bra! I samband med Håkan Juholts inträde på den politiska huvudscenen har Socialdemokratin återtagit lite av sin gamla position. Det verkade lovande med en nystart och nya röster. På bara några månader har partiet gått från det osäkra och otrygga till att bli en politisk kraft att räkna med. Juholts goda talarkonst har entusiasmerat. Partiets nypåtagna roll av att existera i debattens centrum har visat på nyvunnen pondus. Socialdemokratins skuggbudget blev i slutänden en bra produkt att kommunicera med väljare och politiska motståndare. Det verkade så bra, men hux flux så sket det sig. Hur kan det bli så? Socialdemokratins första svarta vecka har gått till ända. Hur kommer framtiden att gestalta sig? Är det dags för räfst och rättarting och en recycling process kring ledare och ledarskap?

Framtiden får utvisa hur det kommer att gå. Ett är då säkert, den mediala uppmärksamhet som socialdemokratin just befinner sig i gagnar inget regeringsskifte 2014. Den tillförsikt som man kunde skönja efter presentationen av skuggbudgeten skuggas nu av medborgarskaps- och bostadsbidragsfrågan.

Utspelet kring den grova brottsligheten och att man skulle göra det möjligt att skicka ”hem” personer som ägnar sig åt detta, väckte viss uppmärksamhet och vrede. Vad jag förstått så sker det nu utvisning av med personer som saknar svenskt medborgarskap och som ägnar sig åt brottslig verksamhet. Fängelse och utvisning brukar utdömas. Ett synsätt som jag tror är väl förankrat i folksjälen. Kan man inte sköta sig så åker man ut. Att göra det med människor som fått svenskt medborgarskap är i sig inte lika självklar. Även om många i gemen skulle tycka att det vore en realistisk och rimlig tanke. Utifrån samma synsätt dvs om man inte sköter sig så åker man ut. Uteslutning och utestängning är inte ovanligt i vårt samhälle. Partier utesluter ibland medlemmar. Att det kan ske är en sak. Hur det kan ske är en annan. Grundbulten i nationellt medborgarskap måste bygga på ett medborgarskapsbegrepp. Det ska inte vara möjligt att skikta ett lands befolkning i A-, B- och C-medborgare. Däremot kan man ju tänka sig att ”inträdeskraven” utformades på ett mer restriktivt och krävande sätt. Men så är det väl redan? Läser på Migrationsverkets hemsida:

För att bli svensk medborgare ska du:
- kunna styrka din identitet
- ha fyllt 18 år
- ha permanent uppehållstillstånd (PUT)
- ha varit en viss tid i Sverige
- ha levt ett skötsamt liv i Sverige.

När det gäller Juholts sk hyresbidragsbedrägeri så blir man bara matt. Om media rapporterat det riktiga. Tvivlar i dagsläget inte på det. Håkan Juholt, säger att han handlat i god tro och inte kände till regelverket. Konstigt! Jag blir förbluffad. Oberoende av regler så är det brukligt att man i ett parförhållande delar på vissa kostnader. Särskilt självklart borde det vara i det fall man söker bidrag. Sunt förnuft och praktisk jämställdhetspolitik hade räddat situationen. Hur kan man i hans position vara så dum?

Juholt slår ifrån sig

Silberstein och dom andra!

Hur man än vänder sig så har man ändan där bak! Tydligare än så kan det nog inte bli kring synpunkterna på Socialdemokratisk politik. Ena stunden får socialdemokratin kritik för att vara ett alltför slutet och odemokratisk parti. Under processen för tillsättande av ny partiledare så lät det så bland mediefolk och tyckare (tex TV-nyheternas Margit Silberstein). Man efterfrågade en mer öppen process. Såväl gentemot allmänheten som internt i partiet. ”Kravet” på öppenhet, insyn och modernt demokratiska arbetsmetoder efterlystes.

I dagarna har åsiktsmaskineriet varit igång vad det gäller socialdemokratins skuggbudget. Nu är det andra ord i skällan från samme Silberstein. Att arbetet med skuggbudgeten, till en del, skett under öppen ridå anses nu vara helt fel. Att Håkan Juholt och Tommy Waidelich ”gått på pumpen och fått en hemläxa av sina partikamrater ses nu som en svaghet. Bristen på öppenhet, insyn och demokratiska arbetsmetoder är till nackdel vid ordförandeval. Närvaron av öppenhet, insyn och demokratiska arbetsmetoder är till nackdel vid skuggbudgetarbetet. KONSTIGT TYCKER EN GRÄSROT! Ur eget perspektiv så kan/vill jag tolka de senaste dagarnas turbulens kring Socialdemokraternas skuggbudget som ett gott tecken i tiden. Det tydliggör att partiet kanske inte är så toppstyrt som vissa befarar. Det tydliggör att partiföreträdare har demokratiska medel att styra och förändra inriktningen. Detta tydliggör en öppenhet som är livgivande. En öppenhet som ger näring till en nödvändig och välkommen samhällsdebatt där frågor om politiska ställningstaganden kring arbetslinje, arbetslöshetsersättning och graden av skattesubventioner är central.

.