Det börjar nalkas höst och vi befinner oss i tävlingstider. För någon dag sedan svettades det en hel del i det årliga Midnattsloppet. För egen del med målsättningarna att delta och att prestera en bättre tid än 2009. Den första målsättningen gick vägen. Värre blev det med den andra. Sluttiden blev något sämre än ifjol. I övrigt ingen jämförelse med andra, även om jag glädjer mig åt att tillhöra den bättre halvan av anmälda löpare.
En annan tävlan är partiernas ansträngningar för att locka till sig väljare. Pensionärerna har blivit en intressant målgrupp. Såväl den borgerliga alliansen som det rödgröna alternativet gör kraftfulla utspel för att visa sin välvilja mot denna valmanskår. Här kan det nog – oavsett – valtaktiska utspel vara fog för en förändring. Att som nu fortsätta en tingens ordning med olika skatt för samma inkomst är inte rimligt. En pensionär med samma månadsinkomst som en löntagare tvingas idag att betala 700 kronor mer i skatt per månad. Det är inte rimligt. Skattesatsen skall självklart vara lika för lika inkomst. I början av 90-talet gjordes en stor och partiövergripande skatteuppgörelse som innebar just detta. Just detta att all inkomst skall beskattas lika. Att den borgerliga alliansen lämnat den inriktningen är mycket dumt. Att så snart som möjligt återgå till likhet i inkomstskattetabellen är moraliskt och etiskt riktigt. Det rödgröna vallöftet har sin utgångspunkt i denna orättvisa. Den borgerliga alliansens utspel verkar mer handla om traditionell skattesänkarpolitik och rädsla för pensionärernas besvikelse.
Ytterligare en tävlan sker i skolvärlden. Den mellan offentligt eller privat drivna skolor. Antalet friskolor ökar sin andel. I kvällens Rapportsändning berättade man att ansökningarna om att starta friskolor ökar. Var tjugonde gymnasieskola och var tionde grundskola drivs idag som friskola. En utveckling som mer än idag borde engagera våra politiker. Runt friskoleutvecklingen finns en rad konsekvenser som borde kommuniceras med valmanskåren. Friskolan är fortsatt skattefinansierad men samhället avhändar sig den demokratiska kontrollen och styrningen. Friskoleutvecklingen har försvårat för många kommuner att effektivt och ekonomiskt planera för det egna skolplatsbehovet. Rätt vad det är så finns det ytterligare en skola i området som förändrar villkoren. Dessutom är en stor del av de svenska friskolorna ägd av internationella riskkapitalbolag. Vinsten eller om man så vill våra skattepengar lämnar landet till liten eller ringa nytta. Orimligt och hänvisar till Svante Säwens uppfattning i artikeln;Ta bort vinstintresset ur den svenska skolan
Det finns också en tävlan på en för stunden alltför liten arbetsmarknad. Det finns idag många människor som tvingats till arbetslöshet. En del av de arbetslösa är människor med utländsk bakgrund. Det vill Sabuni (fp) nu råda bot mot. Om jag har förstått henne rätt så vill hon öppna för en arbetsmarknad med mer utav låglönejobb. Låglönejobb som skulle vara särskilt passande för arbetslösa med utländsk bakgrund. Att inte känna upprördhet över ett sånt knäppt och intelligenslöst förslag är oerhört svårt. Hur tänker hon? Ska vi ha en etniskt styrd arbetsmarknad? Vissa jobb och löner för svenskfödda och andra för utlandsfödda svenskar. Bärplockarna i den svenska bärskogen kanske är tänkt att bli en lukrativ låglönemarknad för arbetslösa och utlandsfödda svenskar.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar