augusti 29, 2010

Det vi behöver - som kund och medborgare


NYA FÖRETAG GER NYA JOBB, basuneras ut på en av Centerpartiets valaffischer. Sant men ändå inte. En bekant till mig är i full gång med att förverkliga sin dröm om att starta ett företag. Ett företag inom den nya och växande tjänstesektorn. När jag frågar när det blir dags att anställa så kommer ett tveksamt men ärligt svar. Inte kommer det att innebära några anställningar, ”jag får vara glad om jag själv kan överleva”. Med den utgångspunkten är Centern devis inte sann. Varje företag stort som smått måste få avsättning för vad den producerar. Det måste helt enkelt finnas en efterfrågan (vilja att köpa) och en köpkraft (förmåga att köpa) av ganska omfattande mått innan anställningar kan ske. Styrkan på efterfrågan av det som produceras är grundbulten i företagsamhet och jobb.

Hur kanaliseras idag vår efterfrågan? Grovt kan man säga att en form av efterfrågan kanaliseras genom din och min plånbok dvs vi köper det vi anser oss behöva. Den konsumtionen finns i stor utsträckning på en marknad där du och jag uppträder som kund. Vi funderar på vad vi vill ha, kollar vad som finns och vad vi har råd med. Lek med tanken om att vi inte hade några skatter alls. Därmed heller ingen offentlig sektor. Säkert skulle det även då finnas sjukhus, skolor, idrottsanläggningar, vägar, åldringsvård m.m. Fast om du och jag som kund själva och enskilt (var och en för sig) skulle efterfråga något av detta som idag tillhör den gemensamma välfärden så innebär det att din efterfrågan måste kommuniceras med utbud och din köpförmåga. Valfriheten skulle få ett nytt ansikte. Billigt och dåligt till den som inte har råd. Dyrt och bra för de rika.

Genom våra skatter och därmed genom den offentliga sektorn kan samhället kanalisera vår efterfrågan och våra behov till rättigheter, skyldigheter och möjligheter som medborgare. I den skattefinansierade sjukvården kostar ett dygn 80 kr för alla. För såväl rik som fattig. Dessutom ges vård efter behov, med en köbildning som utgår ifrån ”krämpans art avgör turordningen”. I ett sådant system är man inte en kund, utan en fullvärdig medborgare som behöver sjukvård. Vad man har råd till, behöver inte vara en tanke att oroas över. Ett samhälle utvecklas genom att vi gemensamt formulerar behov och en efterfrågan. Dagisutbyggnaden gav oroliga föräldrar den tillsyn som barnen krävde, samtidigt gav det Elektrolux ökad avsättning och senare vinst genom att inreda med spisar och kylskåp. Och det i sin tur skapade nya jobb. En god välfärdspolitik med statligt engagemang behövs även idag. Nödvändiga förändringar för att minska koldioxidutsläppen och skapa en hållbar miljö förutsätter mer än olika kundvalsmodeller.

När man som den borgerliga alliansen gör, förflyttar de ekonomiska resurserna från offentligt till privat så uppträder en rad risker. Man har sänkt skatten med 100 miljarder. Det som riskerar att hända är;

- Efterfrågan snedvrids eftersom de redan förmögna har fått så oerhört mycket mer, medan vanligt folk fått mycket lite. Den vanliga människan kommer med all säkerhet att efterfråga och konsumera. Och det är bra! Fast om det ska vara bra för Sverige så borde vi helst konsumera svenskt. De redan rika som fått mest av de 100 miljarderna kommer knappast att konsumera särskilt mycket mer. Deras pengar fastnar nog på finansmarknaden och späder på spekulationsekonomin. Det är inte särskilt bra för vare sig oss eller andra.

- Minskade offentliga finanser gör att satsningar på sjukvård, infrastruktur osv inte kan göras i den omfattning man annars hade kunnat (100 miljarder). Satsningar som kunnat innebära fler i arbete, förbättrad sjukförsäkring, förbättringar för studenter, bättre löner bland de offentliganställda, förbättrad infrastruktur osv . Satsningar som skulle öka välfärden och ge fler jobb. Sammantaget skulle detta också ínnebära ökad privat efterfrågan och förbättrad köpkraft (dock ej till redan rika).

De är till stor del dessa frågor som är centrala i skillnaden mellan de två blocken. Den privata konsumtionens betydelse för företag, jobb och välfärd har betydelse och den är politiker överens om. För den borgerliga alliansen verkar den dock betyda allt. För den rödgröna är en stark offentlig sektor lika viktig. Valet handlar inte om höga eller låga skatter utan om så mycket mer. Ska vi vara medborgare eller reduceras till att bara vara kunder?

Inga kommentarer: