Dagens tro om vad och hur ett samhälle formas utgår i allt för stor utsträckning från tankens makt över beteendet. Makten över tanken har för många blivit den nyckel som man anser sig behöva för att forma en önskvärd framtid. Detta fenomen kan man skönja på många områden. Inom den värld som behandlar människor med psykisk ohälsa är KBT (Kognitiv Beteendeterapi) nyckeln till det goda livet. I samhället i stort tävlas det också om våra tankar. Om vi tänker och betraktar världen rätt utifrån en given teori så kommer vi också att leva ett liv med utgångspunkt ifrån denna teori. Det omvända förhållandet dvs att det är ramarna eller begränsningarna i våra liv som skapar våra tankar och en teori om hur det är och vad som behöver göras räknas inte längre som lika gångbar.
Makten om våra tankar anses idag vara helt avgörande. Och den som vinner denna maktkamp kommer också att vinna kampen om samhällsutvecklingen. Även om den som segrar formar en utveckling som bara gagnar ett fåtal och missgynnar ett flertal. Att det förhåller sig på det sättet är det lätt att se. Ta bara organisationen Svenskt Näringsliv. En organisation som sammansluter Sveriges privata arbetsgivare och som har till syfte att forma ett samhälle där arbetsgivarnas intressen i större utsträckning styr samhällsutvecklingen. Denna organisation använder idag mer pengar till opinions- och upplysningsarbete än vad samtliga riksdagspartier gör tillsammans. Ur ett arbetsgivarperspektiv är makten över våra tankar oerhört viktig.
Att tänka stort och att tänka rätt kräver således sin man. Lukas 16 år har i Aftonbladet kommenterat en ledare som berör finansministern Anders Borg och argumenterar kring alliansens politik. Det centrala i och underrubriken anger artikelns kärna nämligen; Att ökade klyftor inte leder till minskade klyftor. Lukas tycker att denna artikel är trams och att en sådan utveckling är rimlig och rätt. Han säger tex ”Att de som kan skapa mycket pengar vinner mest på en skattesänkning är simpel matte.” Det tänket anger en uppfattning om vad som är viktigt dvs att den som under rådande ordning får den största avkastningen av det skapade värdet också är den som är mest nyttig. Någon eller något har vunnit makten om Lukas tänkande kring hur värden skapas och hur det borde fördelas. Om komponenterna i all typ av produktion begränsas till kapital och arbetsinsats för att skapa en nyttighet, så är det inte givet att inkomster av detta skall fördelas enbart till en kapital- eller löntagarelit (ur löneperspektiv). Man kan nog anta att det är fler som deltar och som borde få sin del av kakan.
Låt mig bara till detta konstatera! Under den tid som de högavlönade tiondelen av arbetskraften fått gigantiska skattelättnader och enorma inkomstökningar har ca 25.000 jobb försvunnit från den offentliga sektorn. Med resultat av ökad arbetslöshet och kvalitetsförsämringar. Ojämlikheten ökar således på många sätt.
