Så har vi då äntligen fått november. Den första snön har lagt sig. Och många börjar känna förväntningar inför den stundande julen. Vi som är medlemmar i Kommunalarbetareförbundet kommer snart att meddelas vilka nya löner som gäller från och med 1 januari 2008. Hur kommer den julklappen att se ut och tas emot. Visst har våra centrala förhandlare gjort ett gott jobb. Det verkar – om man ser till helheten – som om löneförhöjningen kan bli rejäl. Åtminstone för en del. Andra kan bli helt utan eller få mycket små löneuppräkningar. Skälet till detta stavas individuella löner. Det innebär att man lokalt skall fördela en kaka. Grunderna för hur kakan skall fördelas saknas på många ställen. Mina fackliga företrädare villkorar individuell lönesättning med som man säger ”att det finns kriterier framtagna som är kända av alla och som man är överens om på stället.” Detta finns inte och har aldrig funnits, trots det har det under flera år lagts ut individuella löner. Vad facket har för möjlighet att invända mot en sådan utveckling har jag aldrig förstått. Man verkar – i mina ögon - inte intresserad av att göra något åt detta. Arbetsgivaren kan således högaktningsfullt ge attan i detta och med egna dolda kriterier sätta lämplig lön. Vad som ligger till grund för detta kan vi bara gissa oss till. Eller som min chef sa vid senaste arbetsplatsmötet; Det är jag som sätter lönerna. Men inget annat än detta har presenterats. Det saknas således kriterier och det saknas en tydlig och gripbar lönepolitik. Dessutom sker förändringarna i lönndom. När jag – så småningom - får veta min nya lön som gäller från 1 januaris 2008 så är det allt jag får veta. Helt ovetande om vad kollegor fått är det omöjligt att bedöma om det är rim och reson i det hela. Jag kan tro att det blev bra och jag kan tro att det blev dåligt, men som sagt inte jämföra. Risken för missnöjda medlemmar är i det sammanhanget större än att man är nöjd. Hemlighetsmakeriet när det gäller löner engagerar. För en tid sedan frågade jag mina arbetskamrater hur de ser på att man inte vet hur lönestrukturen ser ut på vår arbetsplats. Jag frågade 20 arbetskamrater med samma arbetsuppgifter om de tycker att det skulle vara bra om vi visste om varandras löner. Hela 70% (14 st) tyckte att det vore bra om man kände till arbetskamraternas löner. En avstod och fem stycken tyckte att man inte skulle veta detta.
Även publicerad i:
MT nr 9/07 (kommunal)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar