Bäst på demokrati! Tidskriften Economist har rankat världens demokratier. En ranking som placerar Sverige på första plats. De kriterier som legat till grund för bedömningen har bl.a. varit valprocessen, den politiska mångfalden, det politiska deltagandet, regeringens effektivitet och de medborgerliga rättigheterna. Det är naturligtvis roligt och hedrande att Sverige intar tätpositionen. Trots detta är den svenska demokratin på många sätt i kris. Det råder – menar jag – ett demokratiskt underskott i Sverige som år för år blir allt större. Medborgarens möjlighet att delta i de demokratiska processerna och det opinionsbildande arbetet blir alltmer begränsat. Det finns som jag ser det flera skäl till detta. Låt mig peka på några!
Demokrati och politiskt arbete
All makt utgår från folket säger vår grundlag. Folkets möjlighet att styra samhällsutvecklingen ligger i detta att det råder demokrati. Det politiska arbetet och engagemanget för att bygga ett bättre och mer utvecklat samhälle, skall ske genom insatser i de politiska partierna. Genom att vara aktiv, genom att kunna lägga förslag skall var och ens tankar kunna prövas. Ett majoritetsbeslut i någon fråga utgör organisationens ståndpunkt. Detta är en vacker tanke och värt att underhålla och stärka. Tyvärr är nog utvecklingen på kollision med det önskvärda. Det finns mycket som talar för att den enskilde medlemmen (gräsroten) får allt mindre betydelse i den process som formar respektive partis politik. Man kan nog med fog påstå att gräsroten tappat många viktiga funktioner. Centralt placerade valstrateger, marknadsföringsfirmor och distributionsbolag har tagit över en viktig del av medlemmens roll. Det är dessa som förmedlar och gör partiets politik. Medlemmens roll och betydelse blir allt mer otydlig eller saknar alltmer betydelse.
Under min tid som politiskt aktiv skedde en rad sk ”förbättringar” som var för sig förstärker det demokratiska underskottet och underminerar en önskan om fler aktiva i politiken.
- andelen förtroendevalda minskar (i alla typer av församlingar)
- mötesverksamheten omprofileras från beslutsmöten till social samvaro och samtalsmöten. Yttranderätt men inte förslagsrätt. En säg vad du vill kultur där ”makten” ensidigt utan demokrati bestämmer om man ska ta hänsyn eller inte.
Kontentan av detta är att vi går mot att politiskt arbete på gräsrotsnivå gör allt mindre skillnad. Centralism och toppstyrning i olika former växer i omfattning på demokratins bekostnad. Detta trots att ny teknik (data och Internet) skulle kunna vare instrument för att – som aldrig förr – fördjupa demokratin och ge varje medlem en starkare position.
Åsiktsfrihet och opinionsbildning.
Politiskt föreningsarbete får en allt svagare dragningskraft. Kan andra arenor eller scener kompensera detta? Aldrig tidigare har media varit så omfattande i vårt samhälle. Vi översköljs av information och underhållning av aldrig tidigare skådat slag. Våra möjligheter att välja - vad vi vill ha - har aldrig varit större än nu. Tidningar/tidskrifter, Radio/TV och datorernas utbredning är gigantisk. Kan denna utveckling stärka demokratin?
I den nyutkomna boken Lögn, förbannad lögn och journalistik förs ett resonemang kring detta fenomen och medias roll i en demokrati. Man är ganska bestämd i uppfattningen att journalistikens uppgift är att genom sina produkter verka för att demokratin fördjupas. Den politiskt aktives verktyg att nå kunskap om ”världen” och dess brister förmedlas ofta genom media. Media har en viktig roll, men det är inte många som menar att media klarar sin uppgift. Vi behöver få kunskap men också möjlighet att dela med oss av tankar.
Folket har – trots nykomna blogmöjligheter – begränsade möjligheter att uttrycka en åsikt och vara en del av aktuell opinionsbildning. DN-debatt är en möjlighet. Denna har stor genomslagskraft och kommenteras i andra media. Den är dock förbehållen människor med makt, position o/eller titel. Dessutom utgör den mer ett forum för utspel än debatt. Det är mycket sällsynt att det utspelar sig en debatt på debattsidan.
Denna begränsade möjlighet gäller också andra fora för åsikter. Insändarsidorna har svårt att tillgodoser människors behov av att få offentliggöra sina ståndpunkter. Hur många % av inskickade alster blir publicerad. En försvinnande liten del, tror jag.
Gör du skillnad ?
Du gör skillnad! Det låter vackert och riktigt. Från 1800-talet har den enskilde medborgaren uppmanats till att engagera sig. Du gör skillnad! Detta har man av tradition menat vara bäst att göra genom förenings- och politiskt arbete. Till detta har framväxten av media fungerat som ett viktigt värn för den demokratiska processen. Att ge saklig information och att fungera som forum för åsikter har varit oerhört viktigt. Du gör skillnad! Vad blir framtidens verktyg för en fördjupad demokrat bortom de formella övergripande strukturerna. Du gör skillnad! När får vi en demokrati för vanligt folk i vardagen?
Även publicerad i:
Dagbladet, Sundsvall 19 februari
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar