Själavård på reträtt

Det är en regnig dag. Det bästa med det är nog att villa- och kolonilottsfolket inte behöver tänka på att vattna. På liknande sätt kan det förhålla sig med den svenska sjukvården i allmänhet och kanske den psykiatriska delen i synnerhet. Utan tillräckligt med pengar i verksamheten så behöver man heller inte fundera över nödvändiga eller möjliga förbättringsområden. För egen del tror jag att det kostat att genomföra jobbskatteavdrag och momssänkningen för restaurangnäringen. Kostnader som inneburit nedskärningar i olika verksamheter som tex psykiatrin. Akut psykiatrisk slutenvård har förändrats under de senaste åren. Den är till sitt innehåll alltmer urvattnad. Oklart om det gäller den rent medicinska behandlingen även om Rut vid något tillfälle bad mig om hjälp även kring detta. Hon sa; Kan inte du prata med dom om sprutan. Den är inte bra. Jag tror dom blandar i cider och brännvin. Dom har sagt det.


Man kan dela in den psykiatriska verksamheten i fyra verksamhetsområden. Fundera över hur varje del fungerar enskilt. Sammantaget utgör de en helhet men genom uppdelningen så kan man se var förändringarna skett. Det bör kanske poängteras att mina rader inte bygger på en vetenskaplig undersökning utan snarare på de iakttagelser som gjorts i egen fatabur. Dessutom försöker jag göra beskrivningen utifrån ett patientperspektiv. Vad får eller får inte en patient?

Medicinsk behandling.
Tilltron till den medicinska behandlingen är till viss del ökande eller åtminstone konstant. Piller, ECT och läkarsamtal utgör här grunden. Medicinerna har inte blivit sämre. ECT fungerar i många sammanhang bra, även om den positiva effekten ibland måste anses vara kortvarig. Hela lösningen eller återhämtningen ligger således inte i den medicinska behandlingen. Mediciner behöver sitt komplement.

Betygsutveckling: Förbättrad eller som tidigare

Materiella villkor.
Minskade lokalutrymmen inom slutenvården. Mer utav flerpatientsrum och allt färre kvadratmeter per patient. Större tryck på slutenvården som gör att patienter ibland är rädd för att gå på nödvändiga permissioner. Sängen kan vara upptagen när man kommer tillbaka. Försämrat underhåll. En TV-mottagning med undermålig bildkvalitet får tex inte sin lösning. För dyrt säger man. Om man är i den situationen att man behöver psykiatrisk slutenvård och vill se på TV så är vissa kanaler av så dålig kvalitet att tittandet är omöjligt. Försämrad mathållning. Inte lokalt producerad med matsal utan centralkök, matcontainer och mathållning inne på avdelningen. Handikappanpassade dörröpnare som bara fungerar på vardagar och kontorstid.

Betygsutveckling: Försämring.

Sociala behandlingsinsatser.
Från en tid med sjuksköterskor, skötare, kurator, sjukgymnaster, psykologer och arbetsterapeut har vi gått till en avsevärt krympt omfattning av stödjande insatser. Idag återstår bara sjuksköterskor, skötare och en kurator på halvtid. Förutom de rent medicinska insatserna har ju verksamheten som mål; Att inom ramen för det möjliga bidra med en bra dag. Att bidra med en bra dag kan ske på många sätt. Det centrala i detta är att ha sin utgångspunkt i patientens behov och önskningar. Här handlar det om personalens vilja och möjlighet till samtalstid, hjälp med fysiska aktiviteter, bistå i praktiska problem mm. Helt enkelt att vara en profession som utifrån det möjliga bidrar med de sk humana värdena.

Möjligheten till detta har tyvärr blivit allt mindre. Besparingar har skett på viktiga och nödvändiga yrkesgrupper. Och de som finns kvar har fått förändrade arbetsuppgifter utan att ha blivit fler. Tror att detta genererat viss trötthet i utövandet av det man kan kalla yrkets kärnverksamhet. Förändringarna har inneburit mer utav indirekt, indirekt patientarbete på bekostnad av annat dvs att bistå och arbeta med och för varje patient. Eller som någon patient sa: Här sitter jag och personalen springer bara förbi och smäller i dörrar.

Betygsutveckling: Försämring

Ledningen

Vet inte om ledningen är trött eller anpassad till den rådande verkligheten med bristande ekonomiska resureser eller om det beror på en vårdideologisk nyordning. Förändringsarbetet och förbättringsarbetet går ganska trögt. Att riva går betydligt fortare än att bygga. Det är då säkert. Ledningen gör nog så gott dom kan, men ett ska dom veta; Det som nästan var möjligt att genomföra för si så där 10 år sedan är idag inte ens tänkbart.

Betygsutveckling: Inget ställningstagande.

Surt om sjuk och fattig blir en synonym

I min barndoms hemkommun ökar försörjningsstödskostnaderna (förr socialbidrag). Den utvecklingen är man inte ensam om. De flesta av Sveriges kommuner brottas med den utvecklingen. I min hemkommun begär socialnämnden 6 extra miljoner för att klara kostnadsökningen under 2012. Den totala kostnaden omsatt till per capita blir därmed ca 1100 kronor per år och kommunmedborgare. Kommunen har tittat på och utrett vad denna kostnadsökning beror på. Man konstaterar att en dominerande orsak är alla de som kastats ut från försäkringskassan och inte är berättigad till sjukersättning. Alltså sjuka som nu också förlorat sitt försäkringsskydd och som nu hänvisas till socialkontoret. Från sjuk med samhälleliga rättigheter till fattiglapp med mössan i hand har steget för många känts besvärande och kränkande. Från generell välfärdpolitik till individuell behovsprövning och att granskas under lupp kan innebära en onormalt hård psykisk press. Ansökan om försörjningsstöd innebär bl a man kollar om det finns en gammal bil e.dyl som kan säljas innan något stöd utbetalas. Inga eller mycket små tillgångar är ett av kriterierna. Kansker ryker sommarstugan. Sjuk och fattig kan bli en skrämmande synonym i det rika landet Sverige.


Där staten spar och skapar strikta gränser för sjukskrivningstider innebär egentligen bara att socialförsäkringssystemet går med ytterligare överskott. Samtidigt som kostnader för många av de sjukas liv och leverne blir kostsam utgift för socialnämnden i den egna kommunen. För att inte tala om den kränkning det innebär att som sjuk och i avsaknad av sjukersättning tvingas till att söka socialbidrag (idag försörjningsstöd).

Det är surt i Sverige av idag. Surare än nykokt rabarberkräm.

Sjukförsäkring utan försäkring

Låt mig börja dagens blogginlägg med en historia;

När Gud hade skapat jorden tittade Sankte Pär ner på den och sa:

- I Afrika har dom torka. I Sydamerika har dom översvämningar. I Nordamerika har dom tromber. I Öster har dom jordbävningar. Men Sverige slipper undan ALLA katastrofer!

DÅ log Gud illmarigt och sa:
- Där finns ju Försäkringskassan.

Försäkringskassan har onekligen problem. Det kan inte annat vara när det finns beslutsfattare som kringgärdar och förstör för en myndighet. Besvikelsen kan inte annat än bli stor på denna myndighet som har till uppgift att vara stöd och hjälp men som alltmer fått rollen som exekutor av kraftfulla kränkningar och ohumanisk behandling. Så var det nog inte tänkt.

En tredjedel av löntagarna har mindre än 80%-ig sjukersättning.

Kommunal har nyligen presenterat en utredning som behandlar ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen. I den politiska omvärldsbilen utgör sjukersättningen 80 %- av inkomsten dvs den som är sjuk får en sjukersättning som utgör 80% av sin inkomst. Detta är dock inte sant. Drygt en tredjedel av alla löntagare hade 2009 en ersättningsnivå som understeg denna procentnivå.

Detta faktum är skrämmande och otidsenligt. I arbetsgivaravgiften har löntagarna avstått löneutrymme för att kunna ha en rimlig och god sjukförsäkring. De inbetalda medlen överstiger med god marginal de utbetalda medlen. Försäkringen går helt sonika med höga överskott. Överskott som idag används till någonting helt annat. Kanske har de på – tycker jag – felaktiga grunder varit med och finansierat orimliga och tokiga insatser utan verkan (krogmomsen, jobbskatteavdrag odyl).

Det är dags att rejält höja taken i sjukersättningssystemet. En 80%-ig ersättningsnivå ska inte bara vara anpassad till den politiska retoriken utan också till den vardagliga metodiken. Mitt stöd för utredningen och dess slutsatser stöds fullt ut av mig.

Lästips: Under höga tak ryms alla

Hot om självmord mer och mer vanligt.

Försäkringskassan kompetensutvecklar sin personal i hur man bemöter människor som hotar med självmord. Sedan de nya hårdare reglerna infördes 2008 har självmordshoten ökat från 19 per år till 599.

Skrämmande!

Lästips: Självmordshot ökar starkt