Så var det då äntligen gjort. Läser om gamla böcker i bokhyllan. Nu hade turen kommit till en gammal bok – En misslyckad son – som genom alla år etsat sig fast som en otäck och skrämmande bok. Den är skriven av Renate Rasp. Mina obehagliga minnen om bokens sentens utgör en bild av en familj där sonen fostras utifrån ambitionen att han skall bli ett träd. Jag citerar bokens baksida där en kortare beskrivning av boken görs; ”En misslyckad son är en satir över barnuppfostran. Kuno offras för sin styvfaders fixa idé. Han ska bli något som han inte kan bli. En sådan händelse är inte ovanlig. Kuno skall uppfostras till ett träd. Under åberopande av höga ideal misshandlar styvfadern pojken, tvingar honom in i en ritual som skall förbereda honom för hans botaniska existens.”
Boken blottlägger svårigheter av olika slag. Auktoritet/makt gentemot mot den enskilde människan. Tillit eller underkastning hos den ene. Totalitära eller auktoritära metoder från den andre. Även de som söker den sanna och rätta vägen kan i ensidigt beslutandet och i ensidig maktutövning leda helt fel. Boken kan sägas innehålla många bottnar. För mig betyder det å ena sidan en kritik mot alltför auktoritära system å ena sidan men ger också kunskap om alternativet dvs synsätt om alla människors lika värde och den demokratiska arbetsformens överlägsenhet.
Boken kan med fördel användas som inspirationskälla för politiker, uppfostrare och ge inriktningar om hur ansvar och förtroenden bör organiseras på jobbet och på annat håll. Jag kan bara säga: Läs den!
.
1 kommentar:
Om du har kvar boken kan du tänka dig att sälja den då?
Skicka en kommentar